Vi kommer dö!

Okej, här kommer ett väldigt patetiskt inlägg, men jag måste få skriva av mig!
Jag har dödsångest!
Låg klarvaken inatt och såg framför mig hur planet störtar på söndag. Vad hoppas man på i det läget, att planet exploderar, så du inte hinner tänka? Eller att man försöker nödlanda och sakta men säkert drunknar. Jag föreställde mig hur vattnet skulle explodera in i kabinen, sista tankarna man skulle ha.
Jag var ju givetvis tvungen att googla detta för o lugna mig.
Jag väljer att hoppas på det här: OM vi flyger in i ett askmoln och alla motorer slås ut, så är piloten såpass skicklig att han kan nödlanda på vattnet. Fort som fan ut. Sen gäller det att ligga där i vattnet, med flytvästen på givetvis, blåsa i visselpipan och hoppas på att undsättning kommer så fort som möjligt. Jag vill inte gärna frysa ihjäl heller.
Tänkt dig den - du övervinner döden två gånger - du exploderar inte, du lyckas landa o ta dig ut - sen är det bara en sak kvar, men du klarar det inte utan fryser ihjäl, snopet.
Jag googlade inte så länge, för efter bara en liten stund kom jag inte på typ "flydisasters.com" INTE KUL. det jag inte vet har jag inte ont av.

Nej, det vore otroligt taskit om jag strök med på söndag, än så länge har ju alla plan klarat sig och jag tror väl kanske egentligen inte att det är så stor fara som aftonbladet säger, men ändå, klart man blir lite extra orolig när sånt här händer. På söndag kommer jag sitta nålad med min Veckans NU och bara andas i 1 timme o 40 minuter och hoppas på att det går fort och givetvis, att vi håller oss i luften när vi ska.

---
Jag har nog aldrig haft sömnproblem.
Men de senaste dagarna har det tagit minst en timme att somna. As irriterande. Jag som älskar att sova.
Jag tar inte detta så allvarligt, då jag vet att jag kommer sova ljuvligt igen i min säng i Skottland.
Det är bara för allt knas som jag ligger o grubblar, därför jag inte kan sova, det är jag helt övertygad om.

Det är as skönt att vara hemma en vecka extra, MEN det hade varit så skönt att veta. Kommer jag iväg på söndag, eller blir det ytterliggare dagar? Det är det som är så jobbigt. Jag får ju panik, har bara 8 helger kvar i Skottland och så mkt som vi vill göra, jag har inte TID att vara hemma, seriöst.

Visst, jag är rätt trött på själva "jobbet" i Skottland, alla sysslor och så, men jag trivs så himla bra med familjen K och vännerna. Två månader kvar - det är ju ingenting, jag får panik!

_
Har jag sagt att jag får jobb på gekås i sommar? Det ska faktiskt bli skönt! Eller, det är skönt att veta iaf, slippa oroa sig över ekonomi och sånt!

Igår hade jag först en trevlig fika med Malin o Vickan! På kvällen åkte jag o Maria till Sara i Varberg, vi såg "the boy with the striped pyjamas" - Mina vänner: SÅ OTROLIGT BRA OCH GRIPANDE FILM. Jag var helt förbluffad - SE DEN!

Nu ska jag duscha, vet inte vad som händer idag?
Imorn ska jag supa!

PUSS