Då vart man hemma igen då. Efter ett OTROLIGT äventyr. Åtta månader of pure happiness! Kan inte fatta att det är över.
Riktigt känslomässigt when I touched swedish ground. Grät som fan när jag krama min pappa.
"Fan va du darrar"
"Jaa.. buhu."
"Nämen, lilla vän.."
"Bara KÖR!"
Haha ;)
Har haft en fantastisk dag, hängt med Karrå o Sebbe, träffat Nora och Maria!
Var nere vid stranden och käka glass. FAN vad vackert det är, västkusten.
Falkenberg, vi har det bra!
Funderar på hur man ska kunna sammanfatta ett sånt här äventyr?
Tror inte att det går.
Jag är bara så jävla tacksam, gentemot mig själv - att jag fick tummen ur och att jag verkligen VÅGADE flytta till ett annat land. Gentemot familjen Kearsey - som har behandlat mig som en i familjen och fått mig att känna mig så trygg under min vistelse. Och gentemot mina svenne-vänner - som har sett till att jag har fått göra och se en massa underbara platser, gett mig alla galna kvällar och roliga stunder. Allt som har gjort att jag har haft the time of my life!
Galet!
Hur kunde just JAG vara så lyckligt lottad?
Hur kunde JAG hamna i en fantastisk familj, i ett fantastiskt land och med fantastiska vänner?
Tacksam var ordet.
Minne för livet.
-
Det blir en hektisk vecka!
Hoppas på att kunna poppa till Motala en snabbis och sedan Ekebo på torsdag.
Fantastiskt.
Imorn ska jag nog försöka jobba på brännan. Märker att jag ligger efter på den fronten. ^^
Min säng är skön. Mjukare än den skottska, men mindre. Jag kommer ändå sova som ett barn.
Säger godnatt!
PUSS
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar